onsdag 10 december 2008

Back in the days.


Dammade av mitt gamla Nintendo, nästintill nyskick och fungerande.

Idag har jag bestämt mig för att dela upp inlägget i tre olika stycken.
Jag vet att jag delar in alla min inlägg i stycken, men det är bara för att det ska bli enklare för er att läsa.
Men idag kommer det handla om tre helt olika stycken, ingen sammanhörighet överhuvudtaget.

Jag ska börja med ett litet stycke om mitt liv som 7 åring, mitt beroende till Nintendo 8-bitars. Jag minns den dagen som igår, när jag fick min älskade Nintendo konsol.
Ni som är lite beresta inom youtube-världen har förmodligen sett den filmen på ungen som får den där superhäftiga pokemonbilden, går apa och nästan dör för att han blir så hög utav glädje. Gångra den glädjen med tio, så kan du tänka dig hur jag betedde mig en tidig höstmorgon 1994.
Hur som helst, jag och min två år äldre vapendragare Henrik bestämde oss tillslut för att vi skulle varva Nintendo World Cup. Det gick jättebra fram tills att min käre mor sa åt oss att nu jäklar fick vi stänga av det där jäkla spelet, annars skulle hon göra både det ena och det andra med oss.
Det är då paniken bryter ut, ni som är i min ålder och som inte är födda med minneskort hit och hårddiskar dit, vet vad jag snackar om.
Det slutade med att tvspelet stod på i totalt 48 timmar, vilket visade sig senare i mitt liv var helt i onödan, men det är en annan historia.

Det andra stycket kommer inte bli fullt lika långt, det handlar om en grej jag gjorde idag.Jag bestämde mig för att jag skulle ta igen all missad frukt som jag aldrig äter, trots att jag alltid har frukt med mig till jobbet.
Så jag åt 5 kiwis på ungefär 3 minuter och 48 sekunder, det var gott och det gick bra. Tills det började klia på båda överarmarna.
Jag vet inte om jag är allergisk, men förmodligen var det bara en lättare överdos.

Nu till det sista stycket, det kommer handla om mitt hat till Mix Megapol och all annan svensk radio, men i synnerhet Mix Megapol.
Har dom bara en jävla playlist på fem låtar eller vad är det frågan om? Jag vet inte hur många gånger jag har hört den där förbannadejävla Curly Sue med Takida, jag funderar då, har Takida bara gjort en låt eller vad fan är problemet? Och hur många gånger har man inte hört I kissed a girl med vad hon nu heter eller varför inte Mercy med Duffy? Förbannat.

Tack för mig, hej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar